fredag 19 juni 2009

Annika Lantz om sexism

Aftonbladet och Expressen skriver om att Annika Lantz attackerar sexismen inom den svenska humor-eliten. Läs hellre originalartikeln hos Bang för den är mycket intressantare och mer djuplodande. Kvällstidningarna vill ju som vanligt mest ta ut de spektakulära delarna. Att bara kommentera de korta referaten är helt meningslöst.

Jag hoppas att det här kan utgöra en grund för självreflektioner. Ifall inte sådana här saker kommer upp till diskussion så kommer de aldrig att ändras för det kan vara svårt att lägga märke till ett förtryck som man själv är en del av men aldrig blir utsatt för. De manliga komikerna tycker säkert att det är ganska roligt att kalla henne för jävla feministsubba då de upplever att de bryter ett tabu och chockar med det. Problemet är att de, eftersom de aldrig ifrågasatt sin egen roll i könsförtrycket, inte inser att de faktiskt inte går tvärs emot samhället utan att de bara förstärker och legitimerar det förtryck som redan finns. Även om de aldrig skulle använda just de orden på allvar så upplevs säkert mycket av de saker de verkligen säger i vardagen som lika förtryckande. Ute i samhället så används de orden på allvar och det folk lär sig av TV är att det faktiskt är roligt att tycka så.
De tror säkert att folk skrattar åt de roller de spelar för att de är korkade men jag är rädd för att folk snarare skrattar med dem. "Va skönt att de också säger så där, där fick hon så hon teg."

När jag gick i högstadiet så diskuterades aldrig sexism. Inte homofobi heller för den delen. Vår grabbiga jargong ifrågasattes aldrig. Vi sa inte rasistiska saker för vi hade ju fått lära oss att rasism var fel men ingen hade någonsin tagit upp sexism med oss. OK, alla hade inte fattat det ändå såklart men vissa av oss hade bara behövt ett seriöst ifrågasättande för att skärpa oss. Jag blir så förbannad över att de lät oss hålla på och jag kan må dåligt över det än idag och det är ju snart 20 år sedan. Jag blir så förbannad på mig själv för jag tycker ju att jag är tillräckligt intelligent för att kunna förstå sådana saker utan att någon informerar mig om det. Jag undrar vad jag kommer att vara förbannad på mig själv över om ytterligare 20 år för att jag inte insåg det redan idag.