Stina Lundberg Dabrowski skriver intressanta saker i DN angående hur man ska bekosta Public Service.
"Tv-licensen anses också närmast helig, just för att den ska garantera public services oberoende. Men varför skulle en avgift på skattsedeln göra politikernas inflytande större? Denna kan, liksom licensen, bestämmas för ett antal år framåt. Radiotjänst, som kostar runt 170 miljoner om året, kan skrotas och alla betalar solidariskt för public service. Det verkar vara ett tecken i tiden att SVT tackar för att människor betalar tv-licensen, som ju är obligatorisk för dem med tv-innehav. Kanske inser SVT att denna ”folkets generositet” är tidsbegränsad?"
Jag tycker att det låter vettigt, inte minst sen de funderar på att ta ut en avgift för internetuppkopplingar på grund av att SVT planerar att sända kanalerna där. Om man istället tar det av skatten så slipper vi ju dels att staten ska hålla reda på alla internetuppkopplingar (nog med övervakning) och vi slipper ju dessutom att betala för att bli terroriserade av Radiotjänst.
Jag betalar TV-licens men den står på min lägenhetskamrat. När jag bodde i en lägenhet där vi inte hade TV ett tag så började en person från Radiotjänst att antyda att jag ljög och vid ett senare tillfälle så hävdade de att de hade en pejlingsbil som körde omkring utanför och som skulle kunna avgöra ifall det fanns en TV i min lägenhet. Efter att de förolämpat min intelligens på det sättet så ljuger jag alltid för dem och säger att jag inte har TV trots att jag har det och betalar till dem genom min lägenhetskamrat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Det är en principsak att man måste jävlas med Radiotjänst. Smyger omkring runt husen och ljuger. Vad förväntar de sig att folk ska tycka? Däremot är jag inte lika sugen på att ha TV:n på skatten. Hellre, om nu andra ska betala för konsumtionen, så en public service-pott där man kan nätrösta om vilka program som ska produceras i olika kategorier. Alternativt crowdfundade reportage och murvelprojekt.
Tja, jag anser att public service är att betrakta ungefär på samma sätt som skolan och kultur finansierat av det allmänna.
Innehållet är en annan sak och jag tror tyvärr att i dagens medieklimat så skulle resultatet ifall man nätröstade om allting bli precis det som idag ibland hotar idén med public service dvs att det bara blir dokusåpor, fåniga tävlingsprogram, kungahuset och dyra sportevenemang av hela potten. Det är en sak att man kan ha en del sånt och det där med nätröstning är egentligen ingen dum idé om det inte används på hela utbudet men SVT måste även ha de smalare kulturprogrammen och samhällsprogrammen osv just för att de andra sakerna går att hitta så lätt på andra kanaler. Själv tittar jag inte så mycket på TV alls, kanske någon gång i månaden eftersom jag aldrig håller reda på när de bra programmen går men jag tycker fortfarande public service är en bra grej precis som att det är bra att det finns en massa andra offentliga saker som jag aldrig använder.
Som jag brukar säga när jag motiverar att SVT bör vara skattefinansierad:
Varför skall en ensamstående tvåbarnsmor med 16k i månadslön betala lika mycket för TV-licensen som en fetavlönad kvartalsspekulerande parasit med mångmiljoninkomst? Hur stämmer det in i vårt förmenta folkhem där alla förväntas bidraga efter förmåga?
Tja, du får självklart inga mothugg av mig med den åsikten =)
Skicka en kommentar