Svensk eller osvensk

Herman Lindqvist är ute och cyklar i en krönika i Aftonbladet. Krönikan går i princip ut på att förlöjliga motviljan mot nationalism.

Det viktiga är ju trots allt inte att vara varken svensk eller osvensk, det viktiga är att vara sig själv, att ta de saker som man tycker är bra med det svenska samhället men detta utan att känna att man måste propagera för de dåliga sakerna med det. Att inte se se en person född i Sverige som automatiskt lite bättre än någon som inte är född här. Det viktiga är väl att ha distans till sig själv och till det samhälle man kommer ifrån, att åtminstone försöka se saker ur fler perspektiv än sitt eget, att kunna välja att dricka rom och äta pizza för att man gillar det istället för att känna sig tvungen att dricka brännvin och äta surströmming bara för att det är känns mer svenskt. Till skillnad från Herman Lindqvist ser jag det som något positivt att inte intressera sig för det svenska fotbollslandslaget ifall man tycker att de spelar ointressant fotboll eller något motsvarande då för någon som inte intresserar sig för någon typ av sport.

Det är inte att vara självförnekande, det är att vägra reducera sin personlighet till en nationalitet.

Det finns dessutom inga totalt homogena samhällen, man kan se saker som är vanliga i det svenska samhället men alla försök att definiera vad som är ursvenskt är bara artificiella konstruktioner som inte tjänar något till annat än om man av politiska syften försöker ena landet mot "de andra".

Jag kan mycket väl ha mer gemensamt med någon som liknar mig från ett annat land än vad jag har med många svenskar, på samma sätt så har en svensk nazist ironiskt nog mer gemensamt med en amerikansk, fransk, brittisk eller tysk nazist än den har med de flesta svenskar.

De samhällen som han jämför med har dessutom i större utsträckning varit inblandade i nationalistiskt färgade erövringskrig i modern tid men som historiker så kanske han bekymrar sig för framtida historiker, ett svenskt erövringskrig skulle ju ge dem något mer spännande att berätta om från vår tid då historia så ofta handlar om krig och ledare. Ett av de exemplen han främst pekar ut som ett gott exempel på nationalism är Frankrike, ett land där ledning har gjort försök att med lagstiftning begränsa det fria ordet bara för att framhäva det franska språket.

"så härligt osvensk" är dessutom inget vänsteruttryck vad Herman Lindqvist än hävdar, det är väl mer ett uttryck som användes mycket av folk som ville känna sig mer ekonomiskt förnäma och som i nästa mening beklagar sig över höga svenska skatter och att man inte automatiskt betraktades som en bättre människa för att man var rik i Sverige, något som de sen skyllde på jante. Med andra ord långt från vänster. Motsvarande vänster skulle väl vara att tala om att "anta ett internationellt solidariskt perspektiv" eller liknande.

Dok bör man till Hermans försvar även läsa den här krönikan av honom som ganska mycket utmanar hans senare krönika.

Follow the money

Många i Sverige får det sämre när välfärden gröps ur, klyftorna ökar, anställningarna blir osäkrare osv. Samtidigt går nu SD framåt i en opinionsundersökning så som rasism och intolerans alltid ökar i svårare tider, inte minst om folk inte har något annat att sätta sitt hopp till.

Politiker och massmedia har nämligen gjort ett bra jobb med att utmåla utvecklingen (avvecklingen) i samhället som något absolut ofrånkomligt, mer som en naturkraft än en medveten ideologisk plan och alla drömmar om en annan politik utmålas som totalt orealistiska. De ekonomiska medlen centreras allt mer men rikedom är ett relativt begrepp, för att någon ska bli rikare så behöver någon annan bli fattigare.

Till och med om vi fantiserade fram ett samhälle med oändliga resurser, ett ekologiskt system som tål vad som helst och en evigt expanderande marknad där alla har möjligheten att få det materiellt bättre hela tiden så skulle folk i botten kunna få det sämre ifall de rika tilläts bli rikare snabbare än vad resten av samhället utvecklades. Ni har väl spelat Monopol? Det här görs naturligtvis värre av att förväntningarna hela tiden ökar eftersom det krävs för att hålla igång konsumtionssamhället. Det räcker inte med ett mål mat om dagen för att folk i vårt samhälle inte ska bli olyckliga.

Den marknadsliberala hegemonin döljer dock detta faktum, folk märker att deras pengar försvinner men de förstår inte vart de tar vägen. De rika har en medial och politisk cloaking device.

Som ett brev på posten får man då att de börjar titta misstänksamt på sina grannar. Det kan liknas vid att du sitter i ett slutet rum tillsammans med två synliga personer varav en som du känner och litar på, en skål med godis och en osynlig gottegris. När godiset snabbt försvinner ur skålen så kommer ni naturligtvis att börja misstänka varandra för att ha ätit det och främst personen ni inte känner.

Detsamma händer i samhället, det hände judarna i Tyskland och nu händer det invandrarna i Sverige. Jag vet inte om det överhuvudtaget går att undvika rasism utan ett rättvisare samhälle då de rika i princip behöver den här typen av cloaking device för att tryggt kunna bli rikare i ett demokratiskt samhälle. Ärlig upplysning är dock den bästa metoden. De politiska partierna och media måste bli ärligare med hur saker hänger samman. De politiska partier som vill tillåta ökade klyftor i samhället måste vara ärliga med det och förklara för folk varför de tycker att det är en bra idé, de kan inte bära sig åt som om det vore en naturlag att detta uppstår och påstå att de är arbetarpartier. De partier som inte delar de åsikterna måste erbjuda väljarna ett reellt alternativ.
Låt oss tala om ideologier och visioner igen.

Läs även: Fjärde internationalen: När krubban är tom bits hästarna

DN SvD AB Ex

Nu börjar jag bli trött på att bara skriva om fördelningspolitik och rasism, jag måste hitta någon mer renodlad frihetsfråga att bita i igen även om alla de här sakerna naturligtvis är sammanlänkade.

Det viktiga är vem du blir osams med

Aftonbladet skriver om bloggbråken. Vad som främst kännetecknar de bråk som de tar upp är bristen på mening och innehåll. I vissa fall så verkar dessutom bråken vara väldigt medvetna, skapade av folk som inte har något att säga (som Katrin Zytomierska) men som ändå lyckas få folk att uppmärksamma dem, främst av kommersiella anledningar misstänker jag.

Många av de som är inblandade i bråken tycks ju vara modebloggarna. (Nej, jag tänker inte falla i fällan att som man, till och med dubbelt så gammal som vissa av dem, gå till frontalangrepp mot dem som grupp utan att egentligen vara speciellt insatt i fenomenet.) En modeblogg som jag läste om på DN.se som verkar vara lite intressantare än de andra som jag hört talas om är Black & Beyond, "mode i relation till samhälle, kropp och identitet".



Det här var förresten dagens outfit 31 oktober.

Pördig va?

Bodström får gärna flytta till USA

Bodström får gärna flytta till USA, vad jag har problem med (och de flesta med mig verkar det som) är att han tänker komma tillbaka sen.

Thomas Bodström försöker ju utöva alla yrken samtidigt, jag börjar mer och mer misstänka att han utöver alla sina andra yrken dessutom jobbar för Moderaterna. Han har ju sänkt Socialdemokraterna ända sen han tog jobbet som justitieminister och nu, just när M brottas med diverse kriser, inte minst deras jobbpolitik och rasist-moderaterna i Vellinge så försöker Bodström lägligt nog ta uppmärksamheten från detta genom att hävda att han ska kunna vara riksdagsman och minister samtidigt som han flyttar till USA. Man undrar vad han har för hållhake på Mona Sahlin eftersom hon envisas med att stödja honom.

AB AB AB AB SvD Ex DN

Vellinge, rasister och fullblodsegoister

Vellinge kommun är nu i uppror mot att 30 ensamma flyktingbarn ska placeras där.

Den som främst verkar ligga bakom protesterna är kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman.

Förutom rent rasistiska uttalanden från invånarna så oroas de för att skatten ska öka. I Vellinge har Moderaterna egen majoritet och de har Sveriges lägsta kommunalskatt.

Det är intressant att läsa hur olika tidningarna skriver om den här nyheten. Aftonbladet nämner vilket parti som styr Vellinge men Svenska Dagbladet verkar tycka att de är så pinsamma att de inte med ett ord nämnder att det handlar om moderater.

Jag vet att jag har läst om att uteliggare inte tycker att det är någon idé att försöka tigga pengar från överklassen, det är låg- och medelinkomsttagare som skänker pengar. Som psykologen Lars Folcke skrivit, Kapitalism gör oss ytliga, sjuka och kriminella.

På tal om skånska rasister så rekommenderar jag den här videon där en sverigedemokrat försöker visa att folk i allmänhet inte tycker om invandrare. Den är helt fantastisk.

Varför högern aldrig lär sig

SvD: Ohly ställde sig alltid på fel sida om muren
Jaja, vi har hört det där nu, kalla kriget gjorde både vänster och höger till korkade fotbollshuliganer som hejade på sina lag oavsett vad lagen hade för sig. Vänstern höll på kommuniststaterna oavsett om det var mordiska och förtryckande och högern höll på varje stat och regim som var höger oavsett om dessa var förtryckande och mordiska.

Skillnaden sen dess är att vänstern med all rätta har fått stå till svars för sina tidigare ställningstaganden och har ägnat massor av kraft åt att fundera över hur de kunde ha haft så fel. Vänstern har lärt sig massor av det.

Läs Åsa Linderborgs fantastiska Muren föll och jag gick sönder.

Högern däremot har helt kommit undan och inte lärt sig speciellt mycket alls. Stora delar av den fortsätter stödja förtryck och statsterrorism så länge det är rätt länder som ligger bakom. De talar mycket om att lära sig av historien (så fort det gäller vänstern) men själva lär de sig inget och är därför dömda att upprepa sina misstag och och om igen.

Vänstern blev under en lång tid mer eller mindre paralyserade av det här inre inre sökandet samtidigt som högern fortsatte att genom sin mediedominans helt fokusera på vänsterns misstag. I gengäld står nu en klokare vänster mot till stora delar samma dumma höger som förr.

Många har skrivit tänkvärt om det här, några av dem är
Loke
Lars Johansson
Röda raketer
Något mindre relaterat men alltid lika träffsäkert skriver Alliansfritt Sverige.

Murarna som inte nämns

Fortsätt riva murar skriver DN, Riv dagens Berlin-murar skriver Expressen och för ett kort ögonblick så trodde jag att de faktiskt talade om vissa fysiska murar som vissa rika länder bygger gentemot sina mindre rika grannar men så var såklart inte fallet.

New Age-arbetsförmedling är ett logiskt resultat av alliansens propaganda

Aftonbladet har granskat jobbcoacherna och deras inte sällan new age-liknande metoder.

Att ha den typen av metoder är väl dock inte något konstigt med tanke på de tankegångar som har fått oss att landa i den situation som de arbetslösa befinner sig i idag.

Man började med att skuldbelägga de arbetslösa för att kunna motivera försämringen av deras situation. Arbetslösheten var de arbetslösas fel och ansvar, ett resonemang som närmast liknade framgångsteologi.

Inte ens högerpolitikerna kan dock komma undan med att inte satsa pengar på att bekämpa arbetslösheten i dagens läge.

Eftersom de styrande naturligtvis inser att mängden arbetstillfällen inte ökar även om varenda arbetslös person i landet blev en expert på att söka jobb så spelar det inte så mycket roll vad man använder pengarna till så länge som de inte använder dem på något sätt som går emot deras ideologi, det vill säga, de vill inte skapa statliga jobb eller göra arbetslöshet till något mindre personligt hot (för om folk känner sig trygga så kommer de att ha tid att blanda sig i politik och kräva bättre arbetsvillkor). Då behöver man ju inte närmare granska de privata aktörer som man anlitar, de är ju ändå bara en chimär.

AB AB AB AB AB
AB AB

Sökandet efter kunskap om 9/11

Egon Frid skrev på ett upprop för en oberoende utredning av 9/11. Personligen ser jag inget märkligt i det alls. Oavsett om man tror på allt som USAs dåvarande regering hävdade om 9/11 eller om man inte tror på ett ord av det och sen alla grader mellan dessa ståndpunkter så är väl en oberoende utredning av stort värde. Det man möjligtvis kan beskylla en riksdagsman som skriver på något sådant för är den naiva tron på att dennes namn inte kommer att utnyttjas, både av folk med extremare teorier och av politiska motståndare. Jag skulle dock mycket hellre se att politiker vågade sticka ut och stå för de tvivel, funderingar och övertygelser som de faktiskt har istället för den strömlinjeformade politikerklass som vi nu sitter med.

Det har framförts tillräckligt mycket märkligheter för att varje person med ett öppet sinne bör fundera på vad den faktiskt tror på. Det är nyttigt att ifrågasätta allt, både officiella källor och de som utmanar dem.

Själv tror jag att USAs regering konspirerat massor kring 9/11 och utnyttjat det inträffade till max men jag tror inte att de själva låg bakom attacken. Det ska också tilläggas att de här händelserna inte är något av mina större intressen. Jag vet ju inte heller vad som kommer att komma fram om Egon Frids inblandning i detta framöver men av det som jag har läst hittills så tycker jag inte att det låter så märkligt.

Vad kom först, konspirationerna eller konspirationsteorierna?

Det har rapporterats en del i media kring att många unga tror på konspirationsteorier.

Många konspirationsteorier är förvisso helt eller delvis vansinniga men seriöst, om du inte tror att makthavarna konspirerar mot oss så är du inte tillräckligt paranoid.

Man bör faktiskt inte glömma bort de konspirationsteorier som sen visade sig vara sanna. Ett svenskt exempel är IB.

Wikipedia skriver en del intressant.

Fortsatt kamp för informationsfrihet och demokrati

Demokrati är inget man någonsin uppnår. Det finns ingen demokratisk stat, det närmaste man kommer är bara mer eller mindre demokratiska stater. Demokrati är inget man någonsin kan sluta kämpa för, när man börjar ta den för givet så riskerar demokratin att tappa mark.

I dessa tider blir det allt mer uppenbart. Makten höjer demokratin till skyarna samtidigt som de försöker tömma den demokratiska processen på allt innehåll av värde. De delar av den demokratiska processen som är värdefulla är ju trots allt för värdefulla för att inte säljas ut på "den fria marknaden" och mäktiga ekonomiska intressen shoppar specialdesignade lagar och rättskipning. Man skapar lagstiftning som gör det lätt att förstöra genom att sälja ut våra gemensamma tillgångar men svårt att bygga upp genom budgettak, allt för att inte folket ska försöka bestämma fel.

Man säger sig värna om yttrandefriheten samtidigt som man angriper yttrandefriheten på nätet där många av oss främst använder oss av den.

Två av personerna som låg bakom The Pirate Bay hotas nu med 500000:- i böter om inte TPB släcks ner. De bor inte i Sverige, hårdvaran finns inte i Sverige och inga bevis finns för att de fortfarande har något att göra med sidan.

Dole drog tillbaka skadeståndskraven mot Fredrik Gerttin men vägrar betala hans rättegångskostnader. De var ju aldrig främst ute efter hans pengar, det viktiga var naturligtvis att ruinera honom och skrämma andra till tystnad.

I Tyskland så har mäktiga medieföretag insett att det här med Internet var ju väldigt jobbigt och skaffat fram ett lagförslag som mer eller mindre avskaffar de grundläggande principerna för hur Internet fungerar idag. Det ska bli förbjudet för kommersiella sidor att länka till nyhetsartiklar utan att betala, detta för att komma åt Google. Även Blogger/Blogspot som jag använder är en del av Google.

Nu vill även britterna stänga av fildelare mot många av artisternas önskningar.

Och vad gör Socialdemokraternas ledning inför kongressen. De försöker redan i förväg plocka bort IPRED från de demokratiska processerna och låter Bodström sköta ungdomsfrågorna. Jag antar att det är så illa som det låter men man bör samtidigt tänka på att S inte är ensamt bland de borgliga partierna att ha den inre splittringen och att allt om svensk politik man kommer att läsa i de stora tidningarna inför valet kommer att vara propaganda så SvD visar naturligtvis upp den typen av saker angående S.

Samhället ska inte ägna sig åt hämnd

De två ungdomarna som mördade Therese Johansson Rojo dömdes till 1 år och 8 månader och många ropar att de kom undan för lätt.

Jag har inte funderat så mycket över om jag tycker att straffets längd är vettigt eller inte men jag noterar dock att många som inte tycker det snarast tycks ropa efter hämnd eller på något sätt önskar ett straff som motsvarar värdet av ett liv.

Vad gäller hämnd så är det inget som samhället ska ägna sig åt. Jag kan ha full förståelse för ifall offrets anhöriga och bekanta är hämndlystna i sin sorg men samhället måste stå över sådant och folk i allmänhet borde tänka efter lite. Ett liv har redan gått åt, nu gäller det att rädda så många övriga liv som möjligt inklusive de två förövarnas liv.

Vad gäller ett straff som motsvarar värdet av ett liv så går det faktiskt inte att bedöma värdet av ett liv på det sättet och inget straff motsvarar värdet av ett liv så det är bara att ge upp den önskan.

AB AB AB AB AB DN DN

Det kallas inte alls för landsförräderi

Gunnar Ekberg hävdar att kontakterna som Jan Guillou haft med KGB skulle ha varit landsförräderi.

Det var det inte och Gunnar Ekberg ökar inte på sin trovärdighet, han fortsätter att vara en psykotisk clown.

Ur NE: "landsförräderi, brott som begås då Sverige är i krig av den som med uppsåt bl.a. hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller begår annan liknande förrädisk gärning. Gärningen ska vara ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefatta avsevärt bistånd åt fienden. Straff: fängelse på viss tid, lägst 4 och högst 10 år, eller på livstid. Mindre allvarliga brott av samma slag döms för landssvek och landsskadlig vårdslöshet."

Sverige var inte i krig och ett reportage som lika gärna hade kunnat skrivas i en vanlig tidning kan knappast anses ha vållat försvaret någon skada.

Jag tycker dessutom att det förekommer en hel del hyckleri i samband med diskussioner om landsförräderi och spioneri. Det är en sak att man har lagstiftning kring det, det förstår jag att man har. Jag förstår däremot inte alla upprörda känslor kring det som folk som ville avrätta Stig Bergling och så vidare.


För det första, så länge Sveriges underrättelsetjänster gärna skulle utnyttja någon från ett främmande land som läcker uppgifter om sitt land till dem och vi inte stämmer upp några ramaskrin över detta så kan vi inte bli så upprörda om någon i Sverige läcker uppgifter till annan makt. Personen kan fängslas men vi kan inte bli upprörda.

För det andra, är det inte lite gammaldags och nationalistiskt att anse att det är gentemot det land som man är medborgare i som man ska vara lojal när man lika gärna skulle kunna sätta något annat högre så som de mänskliga rättigheterna eller miljön? Kallar vi de tyskar som försökte sabotera för nazisterna under andra världskriget för landsförrädare eller ser vi dem som hjältar? Just det!

AB AB DN DN DN DN SvD SvD SvD Ex Ex Ex

Vem använder sig av SD nu?

Alla de svenska riksdagspartierna framstår som rörande överens om att förhindra att SD får något inflytande ifall det skulle bli så illa att de kommer in i riksdagen. Alliansen har till och med varit så beslutsamma att stoppa SD att de öppnar upp för ett samarbete med MP ifall SD skulle hamna i vad som annars skulle vara en vågmästarroll. Så nobelt!

Vad de gör är att de utnyttjar situationen till att försöka få oppositionen att framstå som mer osäkra samtidigt som de får sig själva att framstå som ansvarstagande. Problemet är inte att de skulle kunna tänka sig att samarbeta för att begränsa SD efter valet, de har sagt att det här bara kommer att ske om det borgliga blocket blir störst. Problemet är att de utnyttjar situationen redan nu för att försöka få det borgliga blocket att bli störst.

Att få väljarna att känna att det spelar än mindre roll vem de röstar på är precis fel väg att gå och det kan i det långa loppet snarare gynna SD än försvåra för dem.

SvD AB DN SvD

SD - Mer Der Stürmer än Astrid Lindgren

Det har diskuterats flitigt för och emot Aftonbladets publicering av Jimmie Åkessons debattartikel.

Jag tycker dock att de gjorde rätt. Sverigedemokraterna har länge försökt odla bilden av någon slags mys-nationalism, många har ju vetat bättre än att gå på det, det är inte svårt att leta rätt på information som är tydligare än vad de själva har varit i olika intervjuer. Det har dock varit lättare för folk som inte kollar upp saker att förneka vad SD verkligen är tidigare och smygrasister skulle säkert kunna rösta på dem på samma sätt som att folk "bara läser Playboy för artiklarna".
Nej, ni röstar inte på SD för att ni tycker om Sverige, ni röstar på dem för att ni hatar invandrare och särskilt muslimer.

Eftersom Internet finns så har all den propaganda som finns i debattartikeln redan funnits tillgänglig på nätet i forum där den är svårare att bemöta samtidigt som massmedia och politiker inte har lyckats dra fram den i ljuset där den kan bemötas och uppgifterna kan dissekeras.

SD är politiskt farliga bara så länge de kan hävda att de är ett vanligt politiskt parti som blir utmobbade för att de säger "sanningen". På det här sättet så kanske de istället får konkurrera med nazistpartierna än med de andra partierna, det är i de kretsarna som de hör hemma. Nazister kan vara nog så livsfarliga när man möter dem på stan men något parlamentariskt hot utgör de inte i nuläget.

Vad som verkligen är skrämmande är idén att man, för att stoppa SD, kan tänka sig att bilda regering över blockgränserna. Att göra det ännu mindre meningsfullt vilket av de andra partierna som man röstar på är ju som att försöka släcka eld med bensin. Det är bara genom att åter fylla politiken med innehåll som man kan intressera folk för att engagera sig i de viktigare politiska frågorna.

Sen noterar jag även att Centrum mot rasism tyvärr gör bort sig igen, det finns verkliga problem med rasism, man behöver inte ge sig på Aftonbladet, GB-glass och Kolmårdens djurpark.



Någon som är rolig är Ian Wachtmeister. "Motsättningarna mellan kristna och muslimer har pågått i två tusen år. Vi måste därför se på dessa frågor i ett historiskt perspektiv"

Vilka muslimer fanns det för 2000 år sedan?

"Alla muslimer är inte terrorister men nästan alla terrorister är muslimer."

Yeah, right! Han kanske borde läsa på lite, både om det som normalt kallas för terrorism och dess historia och sen gärna om statsterrorism.



AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB DN DN DN DN DN DN SvD SvD SvD SvD SvD SvD

God save the cream

En glasstillverkare har hamnat i strid med Sex Pistols och borde inte bli så förvånad.



(Det finns massor av strider att ta hela tiden men på grund av tidsbrist så får jag låta många av dem helt enkelt passera för tillfället. Jag hoppas på en comeback när allt är färdigt med min flytt. Jag har dock tid till små anspråkslösa inlägg som detta.)

Nå, det som har hänt är alltså att glasstillverkaren The Icecreamists, som tydligen gärna spelar på någon slags punk och revolutions-kitch vad jag har förstått, har spelat på omslaget av Sex Pistols God save the queen och blir sen förvånade när de får mothugg. "Vi är en smula häpna av att ett band som gjorde sig kända för att bli förbjudna nu själva vill förbjuda, säger Icecreamists grundare, Matt O’Connor till NME."


Det finns flera idéer om vad Sex Pistols var.

Om man köper The great rock'n'roll swindle-idén om att de bara var ett smart kommersiellt koncept så lever de så klart efter samma regler som glasstillverkaren och då borde denne inte bli förvånad över protesterna mot varumärkesintrånget.

Om man köper idén att de var en del av punkens medvetna anti-kommersialism så är det väl självklart att de protesterar mot att användas för att sälja lyx-glass.

Om man köper idén att de helt enkelt var obekväma upproriska vildhjärnor och bråkstakar så bör man väl heller inte bli förvånad över att de är obekväma och bråkiga även i denna situation.

Antiröknings-talibaner borde skaffa sig ett eget liv

Alltså, hur tänker folk när de vill förbjuda mig att röka i min lägenhet?

OK, om vi ska ha omröstning om ifall jag ska få röka hemma hos mig så tycker jag att jag ska få vara med och rösta om saker i de människornas liv. De ska inte få ha för färgglada väggar i sovrummet då det kan göra det svårare att somna, jag tänker lägga mig i hur ofta de städar, vad de äter och vad de de läser för böcker och tidningar. "Den där boken är så korkad så den får du inte läsa inomhus."

Missförstå mig inte, rökning är egentligen skit och jag hoppas att jag kommer att lyckas sluta men då ska jag lyckas för att jag vill det, inte för att klåfingriga personer vill lägga sig sådant som de inte har med att göra.

Göran Hägglund och verklighetens folk, statistikens diktatur och inskränkthetens dygd

Jag vet att jag är lite efter med den här men jag såg den en dag sent och sen har jag varit upptagen med umgänge men till mitt försvar ska sägas att vi mest har diskuterat "konstigheter" som de overkliga människor som vi är. Därför skrivs det här i fullständig medvetenhet av att den inte kommer bli läst av så många men det här är något som jag måste få ur mig.

Det gäller alltså Göran Hägglund och hans senaste uttalanden om verklighetens folk, en term som han har snott av Ny Demokrati. Jag hade glömt att Ny Demokrati använt begreppet tidigare men Internet glömmer aldrig korkade uttalanden. Korkade uttalanden är lite som de där nakenbilderna som någon tror att de har försvunnit när de fick dem raderade dagen efter att de hamnade på Internet. Han talar dessutom om det sunda förnuftet, ett annat begrepp ofta använt av Ny Demokrati, snart återkommer väl även de där galoscherna med drag under.

För att summera hans uttalande kort så går det i princip ut på att man kan dela upp Sveriges befolkning i två grupper. Dels den stora majoriteten, verklighetens folk, de som inte har tid med konstigheter utan helt enkelt bara bekymrar sig om saker som arbetsliv, familjeliv och hushållsbudgeten och så den radikala samhällseliten/kulturvänstern som ägnar sin tid åt att håna majoriteten genom att ifrågasätta den och diskutera konstigheter.


Vad Göran Hägglund visar att han ser på idéer och tänkande så som resten av alliansen ser på ekonomi. Var och en ska bara tänka på sig själva och inte bry sig om hur någon annan har det. Folk ska inte störas med politiska visioner och de ska helst inte heller ha tid med det när de kämpar i sitt anletes svett. I sverigedemokratisk anda försöker han spela på folks behov av att passa in och se sig själva som tillhörande en vanlig majoritet.

Det här är en återgång till tänkandet som gjorde att på grund av att majoriteten av befolkningen var högerhänt så försökte man korrigera de vänsterhänta genom att binda deras vänsterhand bakom deras rygg i skolan. Att ifrågasätta något sådan borde väl vara ett förhatligt sätt att förlöjliga de högerhäntas sätt att leva. Verklighetens folk har inte tid med sådana konstigheter som att försöka se på detta ur de vänsterhäntas perspektiv, de är ju högerhänta. Det är en slags statistikens diktatur där man i varje enskild fråga omedvetet uppfattar vad som är "normalt" och sen skapar en slags illusorisk majoritet ur detta utan att inse att man på individnivå kommer att kunna hitta väldigt få som är helt "normala". Förtrycket mot högerhänta har väl i princip upphört men fortrycket mot andra kvarstår och så kommer det förbli ifall ingen ska få ifrågasätta det. Medelsvensson ska inte ha bry sin lilla hjärna med sånt och de som har tid och ork till det ska inte få göra det för då stör man medelsvensson och fjärmar sig från folket.

Ett kultur där pluralism och att försöka förstå varandra trots våra olika livssituationer är en lyx och ifrågasättandet av förtryck anses som konstigheter är en fattig kultur och kanske är det det som det handlar om. Tänkande ifrågasättande människor är inte någon bra väljarbas för Kristdemokraterna och därför försöker han som regeringen i Orwells 1984, begränsa folks möjligheter att tänka.

Vi diskuterar, till skillnad från vad Göran Hägglund tycker är normalt, gärna sådana här saker "kring köksbordet". Jag tycker att det är intellektuellt stimulerande att få saker jag inte tidigare reflekterat över ifrågasatta. Jag är väl helt enkelt kulturelit, vilket förvisso känns rätt OK.

Det talades ibland om hur Göran Persson radikalt lyckades minska hur många som fick tilltalsnamnet Göran. Jag kan tänka mig att Hägglund försöker få den trenden att hålla i sig genom att framstå som en sverigedemokrat fast med skickligare talskrivare och utan rasismen.

Här hittade jag en rolig sågning av förra gången Hägglund använde uttrycket "verklighetens folk" och Loke har skrivit en fantastiskt intressant text om att det handlar om demokrati versus postdemokrati, läs den då den även förklarar så mycket annat som händer just nu. Badlands Hyena skriver roligt om det här.

Medelklassbakgrund, so what!? Om att förstå den autonoma vänstern.

Aftonbladet skriver idag om den militanta autonoma vänstern i allmänhet och om de tre personerna som attackerade Sverigedemokraternas presstalesman med sambo.

Så att vi har det avklarat och så att jag sen slipper tjafs om det, jag stöder inte deras metoder. Jag kan tänka mig att det samhälle som jag vill ha och det samhälle som de personerna vill ha inte nödvändigtvis skiljer sig så mycket åt men jag tror inte att man kan låta målet och metoderna som används för att nå dit skilja sig så mycket från varandra. Om man vill ha ett rättvist och fritt samhälle så går det bara att nå dit på ett sätt, genom att få folket med sig. Man kan argumentera för att folket är uppgivet, lurat, omedvetet, korrumperat eller liknande men i så fall får man försöka ändra på det. Det är inget som kommer bli enkelt, det är inte säkert att det ens kommer att vara möjligt, det är dock tyvärr det enda sättet. Man måste helt enkelt föregå med gott exempel. (Jag kan dock tänka mig att vissa gatuaktivister skulle säga att jag lurar mig själv när jag sitter här och bloggar samtidigt som det pågår ett krig utanför min dörr.)

Det finns dock en stor skillnad i olika situationer och det som är rätt i den ena situationen är inte nödvändigtvis rätt i den andra. Det är en sak att försvara invandrarförläggningar, moskéer, synagogor (den som har fått för sig att den autonoma vänstern är antisemitisk har verkligen ingen koll), Pride osv och en helt annan sak att fysiskt attackera företrädare för ett demokratiskt parti även om det är ett fullständigt vidrigt parti.


När vissa bloggare, debattörer och journalister skriver om det här så har de dock en tendens att fokusera på fel saker.

I det här och i många andra fall så attackeras personerna för att komma ur medelklassmiljö. Det är som att säga att bara folk som drabbats av krig får kämpa för fred och att inga människor skulle få kämpa mot djurplågeri. Förutom solidariteten så är det dessutom så att man, även om man kommer ur en medelklassmiljö, kan anse att ett rättvist samhälle är ett som man kommer att trivas bättre i. Man vänder ju sig faktiskt just emot det här med att ställa olika grupper mot varandra. När man kämpar för andra grupper måste man ju dock vara lyhörd och ödmjuk, det kan ju bli väldigt fel som under den senaste reclaimen i Malmö.

Det här för oss vidare till en annan sak som de här grupperna ofta attackeras för, att egentligen inte vara intresserade av politik. Det är en åsikt som oftast framställs av tyckare utan koll, inte så ofta av journalister och andra som gjort lite research. Det är ren bullshit! Visst, enskilda medlemmar kan ha olika skäl för att engagera sig men tittar man på de flesta medlemmarna så är de politiskt engagerade som få. Man kan argumentera om hur taktiska de är, om man tycker att de har rätt eller fel i sina åsikter, men nog är de engagerade. All politik är faktiskt inte parlamentarisk.


Varför blir då de här grupperna extremare nu? Jag tror att det i mångt och mycket beror på det övriga politiska klimatet i Sverige just nu. Det är inte bara det faktum att folk har fått det svårare, att motsättningarna och klyftorna ökar. jag tror dessutom att det beror på ekonomismen och bristen på visioner hos de etablerade partierna. När den parlamentariska politiken inte längre framställs som att vilja något utan mer framställs som en underdisciplin till nationalekonomin där det av rent tekniska/vetenskapliga skäl inte finns något utrymme för stora skillnader i åsikter så kommer många med starka åsikter reagera på två sätt, antingen genom apati och uppgivenhet eller genom att ta till andra metoder då det inte längre finns någon plats för åsikter som ens närmar sig deras inom den parlamentariska demokratin. Deras metoder används som slagträ mot den parlamentariska vänstern men det är bargarna genom sin hegemoni som är ansvarig för utvecklingen.


Jag har inte järnkoll på alla de saker som omnämns i den artikeln som jag utgår ifrån men jag har ett par synpunkter. Den korkade rubriksättaren som kallar dem för "Extremisternas torpeder". Om jag vore journalist så skulle jag nog slita mitt hår över rubriksättare som förvanskade mitt arbete. Det är ungefär som när poliserna letar efter den som är ansvarig för en anarkistisk demonstration. Det är inte så det funkar. Ska man förstå en rörelse utan formella hierarkiska strukturer så kan man inte utgå från ett hierarkiskt synsätt.

Eftersom man diskuterar de autonoma organisationerna ur ett våldsperspektiv så kanske man skulle varit mer utförlig i beskrivningen av de olika grupperna eftersom de faktiskt har olika arbetsmetoder och syn på våld.

AFA Dokumentation (AFA Doku eller AFA research som den också kallas) är mycket mer än en underrättelsetjänst, de ägnar sig åt grävande journalistiskt arbete och vänder sig även utanför det egna nätverket med sin dokumentation. Det var ett tag sedan jag läste något som jag vet kommer från den delen av AFA, jag vet inte om det beror på att de inte är så aktiva eller om deras arbete har blivit diffusare att urskilja ur resten av AFAs verksamhet.

Bluff-fakturor fast inte från riktiga Ifpi denna gång

Någon har tydligen skickat ut bluff-fakturor där företag krävs på pengar för att ha hanterat upphovsrättsskyddat material på ett felaktigt sätt. Man ska kunna se att det är falska fakturor genom att de är dåligt skrivna.

På sätt och vis är de här bluff-fakturorna bättre än de riktiga som Ifpi använder sig av i många länder och kanske snart även här. De har gett sig på företag istället för privatpersoner och lika lite av pengarna kommer artister tillhanda men pengar som betalas in på bluff-fakturorna används åtminstone inte för att lobba för sämre lagstiftning.